Tisdag
Fy fasen vad segt det var idag på morgonen. Tidigast efter lunch hade jag vaknat till ordentligt. ;)
Nu står typ bygget still igen för det läcker fortfarande in vatten så alla mineritskivor som jag satte förra veckan är borttagna och nu får vi inte bygga igen väggarna förrens vi ser att det är torrt överallt. Så idag har jag skurit uppvik, ja alltså mattkanter som är uppvikta mot väggen. Det är sånna dagar man bara älskar sitt jobb, eller inte...
Sammanlagt så har jag nog legat och skurit uppvik i minst en vecka och jag har faktiskt inte klagat, utan kämpat på. Alltså ni kan aldrig föreställa er hur mycket det är som ska rivas bort och inte heller hur jäkligt och hårt den där mattjäveln sitter. Idag erbjöd sig en annan lärling att hjälpa till (eller ja han är snart fullbetald). Han sa att jag kunde skära och att han kunde dra, men jag tyckte att han kunde prova att skära. Han hann inte skära mer än en liten bit förrens han sa: "Fy fan vad hårt den sitter!". Sen så gav han upp ganska så snabbt och sa att det räckte med att jag slog ner kanten och att vi kunde strunta i att skära i nederkanten (där det är som jävligast). Jag kunde knappt hålla för mig skratt och tänkte på allt jag hade legat och skurit.
Sen så sa han inte mycket mer på dagen, utan fick nog lite mer respekt för mig, haha. ;)
Nu blir det snart träning! :)
/Johanna
Nu står typ bygget still igen för det läcker fortfarande in vatten så alla mineritskivor som jag satte förra veckan är borttagna och nu får vi inte bygga igen väggarna förrens vi ser att det är torrt överallt. Så idag har jag skurit uppvik, ja alltså mattkanter som är uppvikta mot väggen. Det är sånna dagar man bara älskar sitt jobb, eller inte...
Sammanlagt så har jag nog legat och skurit uppvik i minst en vecka och jag har faktiskt inte klagat, utan kämpat på. Alltså ni kan aldrig föreställa er hur mycket det är som ska rivas bort och inte heller hur jäkligt och hårt den där mattjäveln sitter. Idag erbjöd sig en annan lärling att hjälpa till (eller ja han är snart fullbetald). Han sa att jag kunde skära och att han kunde dra, men jag tyckte att han kunde prova att skära. Han hann inte skära mer än en liten bit förrens han sa: "Fy fan vad hårt den sitter!". Sen så gav han upp ganska så snabbt och sa att det räckte med att jag slog ner kanten och att vi kunde strunta i att skära i nederkanten (där det är som jävligast). Jag kunde knappt hålla för mig skratt och tänkte på allt jag hade legat och skurit.
Sen så sa han inte mycket mer på dagen, utan fick nog lite mer respekt för mig, haha. ;)
Nu blir det snart träning! :)
/Johanna
Kommentarer
Trackback
