Johanna Magnusson

En mer positiv version av Växjömarathon hittar ni på länken nedan:

Det är min syster Evelina som har skrivit den och hon sprang på den fenomenala tiden 4:42:12. Vilket är riktigt bra gjort!

/Johanna

Allting kändes bra innan. Jag var helt klart bättre tränad än inför Stockholm marathon och dessutom skadefri. 

Dom tre första varven sprang vi tillsammans, men sen kände jag att min mage började strejka. Jag provade att gå på toa, drack vatten, tog några russin, men det gjorde inte saken bättre. Snarare tvärtom. Jag kräktes två gånger utefter banan och efter cirka 35 km gav jag upp. Jag hade tagit mig runt 7 varv och hade 1 kvar och vilken idiot ger upp då liksom?! Men det gick verkligen inte mer, kroppen sa nej. Magen var helt upp och nervänd och jag var så himla arg på mig själv för att det knappt gick att springa. Det värsta var att det var första gången det kändes tråkigt att springa. Visst har man upplevt många gånger då det har varit tufft och motigt, men aldrig så som jag kände då. Jag vet inte alls vad det berodde på att kroppen sa ifrån. Kanske hade jag druckit för mycket eller lite vatten, ätit något annorlunda eller sovit för dåligt. Det jag lärde mig utav det loppet var att man ska lyssna på kroppen och inte pressa sig alltför hårt, utan ibland är det nog bättre att bryta innan det går för långt. 

/Johanna

 

/Johanna

 

Så var helgen över och den har varit riktigt bra! Hade myskväll med min fina i fredags, var på Mönsterås marknad med Eve i lördags och cyklade med henne när hon sprang. Jag har åkt på förkylning så har tagit det lugnt ett tag med träningen. Sedan var Nathalie och jag ute och åt på Åströms och hade spelkväll hos henne innan vi gick ut. Det var grymt mycket folk ute och jag träffade Magda så det var riktigt kul. Dansade en del även om det var trångt på dansgolvet. Söndagen ägnades åt plugg och tvätt. 

Bild från i lördags